Luciatraditionen

Snart är det dags att se luciatåg på dagis, skolor och arbetsplatser. Många känner kanske till att luciasången har italienskt ursprung och att Santa Lucia var ett katolskt helgon från Siracusa på Sicilien, men vad har helgonet för koppling till vårt luciafirande? Inte särskilt mycket visar det sig.




Sången handlar alltså om halvön Santa Lucia i Neapelbukten och är en rent turistfriande beskrivning av den vackra naturen runt Neapel, med vulkanen Vesuvius som fond och havet som glittrar i bukten runt ön Santa Lucia.  
 Luciasången skrevs 1848 av den italienska kompositören Teodoro Cottrau. Sången har ingenting med vare sig helgonet Santa Lucia eller vinterljusfester att göra. Den är en hyllning till stadsdelen och halvön Santa Lucia i Neapel. 

Texten handlar om hur skepparen till en liten utfärdsbåt ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur vacker halvön Santa Lucia är från havet.

"Havet glittrar som en silverstjärna Santa Lucia - Du är harmonins rike, Santa Lucia."



Visan spreds till Sverige i början av 1900-talet och hade till en början översättningar som var trogen originalet. Men då luciafirandet blev tradition i hela Sverige på 1920-talet använde man melodin och skrev helt enkelt en egen text som passade till det svenska firandet.

Luciafirandet är en gammal hednisk tradition. Redan från tidigt medeltid finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktade man grisen och festade natten lång.    

 Lucianatten sågs i folktro som årets längsta natt (även om det i själv verket är den 21 december som är det). Man trodde att övernaturliga krafter var ute och rörde sig denna natt och därför var det bäst att hålla sig vaken - härifrån kommer den så kallade lussevakan. Även traditionen att ungdomar är ute och festar denna natt har gamla traditioner. Ungdomar drog runt på gårdar och stugor och sjöng Staffansvisor i utbyte mot pengar eller brännvin.

Traditionen med att flickor skulle klä sig i vit särk med ljuskrona i håret var en tradition som importerades från Tyskland under 1700-talet, där kläddes en flicka upp för att vara "Chriskindlein", en slags jesusgestalt med en gloria av ljus. 

Vårt svenska luciafirande är alltså en salig blandning av hedniska ljusfest-traditioner, tyska traditioner med barn utklädda till Jesus och en sommarvisa från Neapel. Det enda helgonet Santa Lucia från Siracusa verkar ha att göra med det svenska luciafirandet är att hennes dag sammanfaller med firandet den 13 december. Lucia betyder ju också ljus, vilket gör det till en lämplig benämning på vårt firande av att ljuset är på väg tillbaka.